Ur Jonas Coltings bok “Jag vill ju bara se bra ut naken”
Mål – Vart är jag på väg?
I sagan “Alice i underlandet” kommer Alice vid en punkt fram till en fyrvägkorsning. Där träffar hon en kanin som hon frågar;
– Vilken väg ska jag ta?
– Vart ska du då, frågar kaninen?
– Jag vet inte, svarar Alice
– Ja då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar!
Att kunna sätta upp mål är en av de bästa sätten att lyckas med någonting. Målens främsta uppgift är att ge oss en riktning och de ska kunna svara på frågan; vart är jag på väg någonstans?
Precis som med Alice i underlandet så måste vi veta var vi är på väg om vi ska veta vilken väg vi ska ta. Det finns vissa kriterier som man kan tänka på när man sätter upp sina mål.
Ett bra mål ska vara realistiskt men samtidigt ambitiöst
Detta låter som en självklarhet men är i verkligheten mycket svårare än vad man tror. Ett mål ska vara en sporre! Det ska finnas en rimlig chans att klara det men samtidigt ska ett mål vara en utmaning och något som kittlar fantasin en aning.  Om målet är för lågt satt kommer det inte att kännas stimulerande nog och då är hela poängen med målet borta. Ett bra mål ska ligga en aning bortom det man tidigare har lyckats åstadkomma men samtidigt inom räckhåll för att man ska kunna nå det, med en ordentlig ansträngning.
Dåligt exempel: Jag är helt otränad men vill springa ett marathon om en månad!
Bra exempel: Jag har inte sprungit tidigare men vill klara av att springa en mil om tre månader och en halvmara nästa år.
Ett bra mål ska vara konkret
Mål som är konkreta kan man se framför sig och är tydliga. Motsatsen är mål som är diffusa och otydliga. Konkreta mål är också enkla att utvärdera efteråt och är dessutom enkla att bryta ner i mindre etappmål under tiden. Att ha mål som “att må bättre” är i och för sig ett bra mål, men kanske svårare att åstadkomma då det är oklart vad som som är “bättre”. Då är det mycket bättre att rikta in målet på någon del i tillvaron som leder till förbättring, exempelvis träning, kost, tobak eller annat, och där göra konkreta förändringar.
Dåligt exempel: Jag vill träna mera, äta bättre, jag vill må bättre.
Bra exempel: Jag ska sluta röka, Jag ska träna minst tre gånger a 45 min i veckan, jag ska bara äta godis & fika på lördagar.

Ett bra mål ska vara tidsbestämt
Det ska finnas en tydlig tidsram för målsättningen och det är viktigt av flera skäl. Utan en tidsram är det lätt att skjuta upp och förhala det som egentligen är viktigt. “Jag ska sluta röka”, “jag ska börja träna” eller “jag ska gå ner i vikt” är typiska kommentarer vi känner igen, antingen från oss själva eller från vår omgivning. Den rätta svarsrepliken på alla liknande kommentarer är:
– Bra, när börjar du?!
Ett tidsbestämt mål, som dessutom har en konkret förankring, är väldigt lätt att följa utvecklingen på och dela upp i mindre delmål på vägen mot det stora målet. En person som vill kunna springa ett halvmarathon om ett år kan sätta tydliga delmål varje kvartal eller till och med varje månad. Först ska man orka fyra kilometer, sedan sex och så vidare.
En annan som kanske vill gå ner 10 kg på ett halvår, kan sikta på ett och ett halvt kilo i månaden och på så sätt följa sin utveckling. Ett tidsbestämt mål blir på det här sättet både en piska och en morot som hjälp till på vägen.
Tidsramen för ett mål som har med hälsa och träning att göra kan vara alltifrån några veckor upp till flera år. Fördelen med målsättningar som är lite kortare (1-6 mån) är att de är mer överskådliga och där ett avslutat mål blir avstamp för nästa mål. Vissa skulle kanske argumentera att mål kan uppfyllas direkt, exempel: Att sluta röka, men det handlar ju inte bara om dagen man faktiskt slutar att röka utan också tiden efter det, när man ska hålla sig ifrån att röka.
Dåligt exempel: Jag ska träna  mer i framtiden.
Bra exempel: Jag ska träna 2 dagar i veckan á 30min fram till midsommar. Med början på måndag.
Skriv ner dina mål
Skriv alltid ner dina mål på ett ställe där du ofta kan se det. Då påminner du dig själv om varför du väljer att äta nyttigt och varför du tränar. Dela gärna med dig av dina mål till vänner och familj så att också de vet varför du säger nej till fikabröd på en torsdag. Det är lättare att svika löften till sej själv än till sina vänner.
Fortsätt till “Varför vi misslyckas med bantning